Informationsasymmetrier och innovation

Read/Write Web har en underbar artikel om superdatorer som på bråkdelar av ett ögonblick kan analysera nya marknader och därmed hitta trender på olika finansiella marknader som snabbt kan omsättas till handel. De mest kraftfulla av dessa algoritmer kan hitta trender och handla på basis av dem i enorm omfattning enligt artikeln (miljontals avslut i sekunden) och den som inte har access till denna information riskerar att bli akterseglad av den som kan köpa realtidsinformation (i verklig bemärkelse).

Nu har förstås en amerikansk senator bestämt sig för att det måste vara något fuffens med detta. Han rekommenderar att användningen av dessa nya tekniska handelsredskap skall begränsas.

RWW låter sig dock inte imponeras utan ställer den naturliga följdfrågan: betyder det att alla tjänster som skapar informationsasymmetrier skall förbjudas? Det är trots allt detta det handlar om: den nya tekniken och superdatorerna skapar olika typer av informationsasymmetrier, eller kan åtminstone utnyttja dem medan de fortfarande är just asymmetrier och det är detta som skapar deras värde.

I själva verket är det väl uppenbart så att realtidswebben, med twitter och RSS-flöden, redan i dag skapar väldigt tydliga asymmetrier mellan de som vet hur man konstruerar bra nyhetsflöden och de som bara följer med? Borde det bara finnas tillgång till enkla, standardiserade nyheter som delas av alla samtidigt? Svaret är naturligtvis nej. Faktum är att man nog kan vända på det: all teknik och alla affärsmodeller som skapar eller bygger på informationsasymmetrier är egentligen oerhört värdefulla. Inte bara skapar sådan teknik incitament att se till att vi lär oss mer, den skapar också möjligheter för oss att bli belönade för att vi vet något först. RWW illustrerar det fint med Breaking News Online – en onlinetjänst som bland annat har en iPhoneapp som snabbt levererar nyheter till alla oss nyhetsknarkare som vill veta först. BNOs enorma tillväxt visar att det finns en tydlig nisch för den som snabbt förmår förmedla information:

Overall, it now reaches about 1 million people around the world, most of them in the United States. In a December, 2008 survey, the majority of BNO News’ members described themselves as journalists and “news junkies.”

To compare, in early March, BNO News only reached around 30,000 people. On this day, BNO News continues to grow rapidly with between 5,000 to 10,000 new users a day.

Borde också detta förbjudas? BNO-användare kanske kan förvandla sin information till värde också, utan att solidariskt vänta tills alla vet det som de vet först. Borde kanske BNO förbjudas? De tjänar ju pengar på att andra vill veta först! Naturligtvis inte. Informationsasymmetrier är en källa till enormt värde, och kan uppmuntra extremt spännande innovation inte bara i snabb förmedling utan i vad som ibland kallas “knowledge discovery” – analys av komplexa informationsmängder med syfte att hitta mönster som ingen annan sett förut.

Informationsasymmetrier är informationssamhällets allra mest värdefulla vara. Inte minst för att de är så kortlivade.

*

Det leder till en annan intressant fråga. Bör staten ingripa för att upprätthålla informationsasymmetrier? Antag att det funnes lagstiftning som man kunde visa hindrar att information sprids i samhället och att kunskap delas snabbt – är det då samhällsekonomiskt viktigt att se till att dessa informationsasymmetrier består? Eller borde en del av en framtida innovationspolitik vara att undanröja all lagstiftning som bevarar och onaturligt förlänger informationsasymmetrier? Det borde väl vara först då som incitamenten för att skapa mer unik kunskap som kan läggas till grund för nya informationsasymmetrier verkligen kan säkras?

All informationslagstiftning som begränsar spridningen av information minskar incitamenten att skapa nya informationsasymmetrier. Om det var lagligt förbjudet att dela information om marknader med annat än ett fåtal personer, och dessutom samtidigt, ja, då skulle inte ett öre investeras i nya sätt att hitta kunskap om och i marknadsflöden av olika slag. Informationskontroll kväver innovation. Om däremot maximal informationsspridning föreskrivs, och dessutom symmetriskt tillgänglig sådan spridning (som i olika typer av börslagstiftning), ja, då växer incitamenten att skapa nya teknologier för att hitta unik kunskap.

Det finns en lektion här: samhällen där informationsasymmetriers livstid går mot noll kommer sannolikt att vara samhällen där stora investeringar görs i just framställningen av nya informationsasymmetrier.

Informationsspridning leder till kunskapsproducerande innovation.

3 thoughts on “Informationsasymmetrier och innovation”

  1. Oerhört intressant – som vanligt.

    Det man kan fundera över är om det finns lagstiftning krring informationsasymmetrier redan idag och det gör det; pulbikt noterade bolag har ju lagstriftning kring hur nyheter om bolagen förmedlas.

    Det du pratar om ovan är ju egentligen data till information smart och snabbt. Här har ju alla i teorin samma förutsättningar, medan lagstiftning kring insiderhandel adresserar frågan om att alla i alla fall skall ha samma information att analysera. Hur bra och snabbt det det sker, samt med vilken metodik och algoritmer ser jag som omöjligt att lagstifta emot. Antingen sker det öppet eller dolt, men finns det en vinst att hämta hem så kommer det att ske!

  2. Pontus: just lagstiftningen kring insiderinformation är ju intressant – det är ett exempel på informationsasymmetrier som har betydande värde. Ibland undrar jag hur världen skulle se ut om företag kunde sälja insiderinformation om sig själva.

  3. Algotrading (kvantfinans) är väl egentligen inte en form av informationsassymetri, i realiteten uppstår det en assyemtri endast under bråkdelen av en sekund pga ett teknikgap, någon spelare exekverar snabbare baserat på information som faktiskt alla på marknaden samtidigt har tillgång till, klassisk assymetri är annars insiders, de håller på exklusiv information som ej ännu är känd av marknaden. Men i takt med att andra spelare också införskaffar superdatorer, utvecklar effektivare algoritmer och bygger snabba nätbverk, dvs kort sträcka till börsens handelssystem (optofiber huset bredvid) elimineras fördelen eller assymetrin ganska så fort av den effektiva marknaden. Så är det ju alltid om man har någon form av edge som gör att man kan tjäna pengar riskfritt, marknaden utplånar effektivt all typ av riskfri arbitrage som uppstår (E. Fama, EMH).

    David Shaw (professor columbia, comp, science) var först ut med algotrading på sent 80-tal, han behövde bara 28 miljoner dollar i startup kapital, det är också en form av assymetri eller är det ett entry hinder ? Mjo.

Leave a Reply